Söndra & Härska

Titel: Söndra & härska - Uppdelningen av Afrika 1880-1914

Författare: Henk Wesseling

Utgivningsår: 1992 (Svensk utgåva 2006)

Förlag: Historiska Media

Översättning: Joakim Sundström

Söndra & Härska handlar, som undertiteln så tydligt säger, om uppdelningen av Afrika under slutet av 1800 och början av 1900-talen. Boken är tematiskt uppbyggd och behandlar de olika delarna av Afrika utifrån en så pass kronologisk ordning som det är möjligt. Upplägget fungerar förvånansvärt bra, trots att det blir vissa överlappningar i tid mellan olika kapitel. Vidare så läggs också tyngdpunkten på de stora aktörerna, England, Frankrike, Tyskland och Belgiens kung Leopold II medan de andra staterna som deltog i uppdelningen (Italien, Spanien och Portugal) då naturligt får ett mindre utrymme. 

    Boken tar sin början runt år 1880 i den mening att det är ungefär från det året som författaren börjar fördjupa sig i den europeiska närvaron och expansionen i Afrika. Dock fanns det redan europeiska kolonier i Afrika vid den här tiden, vissa portugisiska hade funnits i nästan 400 år. Dessa kolonier, och andra viktiga förkunskaper som författaren tycker att läsaren bör känna till förklaras utförligt i början av varje kapitel. Vilket är ett angenämt stöd om man inte känner till så mycket om förhistorien. Detsamma gäller det rika persongalleri som boken innehåller. 

    Författaren vill visa på att uppdelningen av Afrika var en rörelse som till en början var något som särskilt driftiga handelsmän, eller missionärer tog initiativ till. Detta ofta för att säkra handeln och hitta nya marknader att exploatera. Först vid ett senare tillfälle, och då ofta motvilligt, drogs deras hemländer in i bilden och tvingades ta över och säkerställa de områden som de olika handelsbolagen kontrollerade. Först vid slutet av 1800-talet så blev det i stormakternas intresse att lägga sig under olika områden i syfte att kamma hem mer prestige och hitta "en plats i solen". 

Jag blev personligen överraskad av denna bok. Min förkunskap om uppdelningen av denna gigantiska världsdel har varit förvånansvärt klena. Som historieintresserad kände jag givetvis till själva händelseförloppet, men orsakerna till den hade jag helt missat. Någonstans hade jag fastnat i det man fick läsa i skolan om att stormakterna samlades i Berlinkonferensen 1884-85 och delade upp Afrika mellan sig. Riktigt så enkelt vart det inte, vilket Wesseling visar i sin bok. Det hela var istället ett ytterst komplicerat spel, ofta på diplomatnivå, mellan stormakterna i Europa och många av de beslut som fattades var beroende av den situation som rådde i hemländerna under den tid då besluten fattades.

    Det här är en bra bok och jag har lärt mig en massa av att läsa den. Det kan dock bli litet för mycket ibland och för den oinvigde så blir det nog litet för mycket namn som staplas upp på varandra. Franska kolonialministrar man aldrig hört talas om kan exempelvis rabblas upp efter varandra och det hela blir litet dimmigt efter ett tag. Men trots detta är boken bra och värd ett högt betyg.

MMMM