Ni älskar dem inte

Ni älskar dem inte är självklart inget påhopp på er som läser detta, utan enbart titeln på den senaste deckarromanen jag läst. Den är skriven av brittiskan Belinda Bauer (Hon kan vara sydafrikanska också, Bauer låter onekligen litet holländskt) och det är hennes tredje bok, men det första som jag har läst av henne. De tidigare delarna handlar dock om samma personer, så vitt jag förstår.

Berättelsen utspelar sig någonstans ute på den engelska landsbygden. I en ort, som tidigare varit utsatt för tragiska händelser så börjar plötsligt barn att försvinna. Det enda spåret efter dem är en post-it lapp där meningen "Ni älskar dem inte" (Eller Du älskar henne inte, eller någon variant på detta; allt efter situation) står. Polismyndigheten rycker in men lyckas inte stoppa kidnappningarna, eller ens hitta något avgörande spår). Polismannen Jonas Holly, som tidigare förlorat sin fru i ett morddrama där han själv höll på att stryka med, kommer då tillbaka från sin långvariga sjukskrivning och dras med i händelseförloppet. Även ett flertal av ungdomarna i området dras med, däribland den unga Steven som även han några år tidigare höll på att bli offer för en massmördare. Var och en på sitt håll försöker spåra upp kidnapparen och försöker hitta barnen innan det är för sent.
    Jag vet inte om jag behöver säga så mycket mer om själva storyn, för om man skalar ner den till sin innersta form så är det en klassisks deckarstoryn. Men dock tycker jag den här boken har en del egenskaper som gör att innehållet lyfter sig i jämförelse med andra deckarromaner.
För det första så känns världen levande. Även om det är ett helt nytt avstamp så ges många hintar om det som hänt tidigare i huvudpersonernas liv,vilket jag antar behandlas i de tidigare böckerna. Detta fungerar faktiskt förvånandsvärt smärtfritt för mig som inte läst de tidigare böckerna. För det skapar en atmosfär av en viss ovisshet hos mig. Man vet inte allt och får fundera på hur saker hänger ihop, och det är spännande och ganska realistiskt. För vem förstår allt man råkar ut för och hör varje dag? Nej man får ju pussla ihop allt efter eget huvud. Ibland blir det rätt och ibland (oftast?) förstår man allt helt fel. Men det är den egna hjärnan som måste arbeta och man får verkligen försöka skapa sig en förståelse.
    Den andra saken jag gillar är de olika perspektiven. Boken skiftar tätt mellan de olika huvudrollsinnehavarna, och ibland får man toill och med följa någon som bara är en bifigur i sammanhanget. Dessa delar är egentligen helt onödiga, men de är så korta att de blir mer som en välbehövlig paus från de stora händelserna. Ungefär som om man för ett ögonblick byter kameravinkel i en film för att man vill fokusera på någonting annat en liten stund.
   Den tredje saken jag vill lyfta fram är att trots att det är en tämligen "normal" story så blir det inte uppenbart klycheaktig. Det läggs inte ut ovanligt många vilseledande ledtrådar. Vissa författare kan ju göra detta till absurdum. Bara för att läsaren inte skall veta varken ut eller in. Men här tycker jag det ligger på helt rätt nivå.
   Den fjärde och sista saken är (för mig som inte läst de tidigare delarna) storyn i storyn. Låt mig förklara: Huvudberättelsen är kidnappningshistorien, men det finns också en annan historia mellan några av huvudrollskaraktärerna som är minst lika intressant och det är nästan så att det är den historien som tar över och som jag personligen finner mest intressant i slutänden. Jag tänker inte spoila någonting, så jag nöjer mig med det.

Vad tyckte jag då var minde lyckat? Som den obotlige realisten jag är så kanske jag stör mig litet på polisens  tillsynes inkompetenta arbete och kidnapparens helt fantastiska tur att aldrig bli sedd (men hej, vad skulle det annars bli för historia?). Annars så är det en bra berättelse. Jag fann den intressant och spännande. JAg hade gärna suttit ner med någon som också precis hade läst den och diskuterat, för när man inte i klartext får alla svar när man läst sista sidan, så kan det vara kul att höra hur en annan har uppfattat det hela.
MMMM