Efter att ha kommit in ungefär 130 sidor i Stephen King-boken jag skrev om häromdagen så är det några saker jag blivit positivt överraskad av.
För det första så är han inte lika beskrivande som jag hade trott. Jag menar, eftersom hans berättelser är så långa hade jag fått för mig att han kunde ägna en sida åt att beskriva färgen på någon obscent färgad ladgårdsvägg i Tasjkent, eller nått åt det hållet. Men så är det inte. Istället flyter berättelsen på rätt bra, och jag tycker att det för det mesta är intressant, spännande och tidvist äckligt att läsa. Som sig bör med andra ord.
Sedan gillar jag hur han använder paranteser. Han bar en jacka (röd) och en väst (orange). Det är ett bra kompliment till att säga att han bar en röd jacka och en orange väst och fokuserar mer på klädesplaggen i sig än färgen på dem, vilket kanske det blir om man tittar på det senare exemplet.
Det är intressant att se sådana saker.
Jag hoppas att jag får fler spännande insikter ju mer jag läser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar